I've become so Numb, jag lyssnar på Linkin Park.

Är egentligen inget stort fan av Linkin Park, men fick just för mig att lyssna på en låt i alla fall, enligt mig den bästa - Numb. Låten upprepar en intressant fras - Caught In The Undertoe, som är väldigt tilltalande. Som att nästan hinna undan, men inte riktigt.

Men jag brukar ju ha som princip att inte haka upp mig på texten. Låten i sig är riktigt snyggt uppbyggd och är väl värd mer än en genomlyssning.

Gladiatormusik i hörlurarna

I soundtracket till filmen Gladiator från 2000 sjunger Enya "Now we are free". Detta är en mycket vacker sång som jag verkligen rekommenderar att ni lyssnar på.

Hans Zimmer är för övrigt kompositören till "the original score" för oscarsbelönade Gladiator, och det säger ju en hel del.

Musiklektioner med andante doloroso

Idag har jag fått glänsa med mina musiktermer. På musiklektionen kikade vi på ett stycke från Peer Gynt av Edward Grieg, och det var mycket vackert. Högst upp på sidan stod orden Andante Doloroso. Att andante betyder lugnt, måttligt tempo visste min musiklärare, men doloroso hade han inte koll på.

Har själv använt mig av termen i en komposition och vet således att doloroso betyder "sorgset". Det kan vara bra och veta och imponera på folk med!

Stundtals obegripligt soundtrack av Christopher Young

Christopher Young är en erkänt duktig filmkompositör som skrivit musiken till bland annat Spiderman 3. Hans senaste verk är skrivet för Drag Me To Hell, en skräckfilm från i år.

Stundtals, särskilt i början, var jag mycket imponerad av Youngs förmåga att komponera för orkester. Sen var det vissa sekvenser där han tagit mycket konstiga beslut. Vid ett stramt och skräckfyllt tillfälle förstörde han stämningen genom att låta en kontrabas spela en märkligt glatt melodi pizzicatto - obegripligt. Filmen i sig var heller inte särskilt bra.

Esbjörn Svensson och den förlorade genren

Jazz är en genre som jag bekantat mig alldeles för lite med, varför en födelsedagspresent i form av en skiva med Esbjörn Svensson Trio var mycket välkomnad. Kommer dessvärre inte ihåg namnet just nu och kan inte hitta den, men den är Esbjörn Svenssons senaste och sista (avled i en olycka förra året).

Musiken kan till en början vara svår att ta till sig, men efter ett tag inser man att det är otroligt skickliga musiker som skrivit och framför musiken, och då lär man sig att uppskatta det på ett helt annat sätt. Varande ett album från 2008 passar detta inlägg i alla fall på bloggen Ny Musik...hyfsat bra.

Musiklektion första dagen och ljusa framtidsutsikter

Min stora glädje med läsåret som just börjar - jag ska läsa väldigt mycket musik. Jag känner främst att jag behöver förbättras i att analysera musik och bekanta mig själv med olika musikstilar och kulturer.

De områden där jag har mest erfarenhet är musikteori och komposition, men naturligtvis har jag jättemycket att lära mig där också. Ska bli skoj, som sagt.

Långt ifrån nytt, men vackert ändå

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige finns som film och innehåller fantastisk filmmusik. Ja, den måste ha gjort det, eftersom jag satt i en och en halv timme och såg på en vansinnigt seg film med trist dialog.

Orkestern fick jobba betydligt mer med filmmusiken i äldre filmer då dagens ljudeffekter inte fanns. På många sätt gillar jag det och det finns en otrolig mängd filmer från 30-40-50-60-talet som är värda att se enbart på grund av musiken.

Invincible på iPoden. Underskattad?

Har lagt in Michael Jacksons sista album på min iTouch. Det är inte särskilt ny musik - då albumet kom redan för åtta år sedan - 2001. Kritiker världen över tycks eniga att Invincible inte är i klass med något annat av Jacksons totalt nio studioalbum. Kanske är det sant, men kritiken har kastat en mörk skugga över albumet, som innehåller många bra låtar.

Speechless och The Lost Children, den senare albumets enda skriven av Jackson själv, är enligt mig exempel på riktigt bra låtar - och de andra är inte att förakta heller. Rekommenderar starkt att ge Invincible en chans!

Fler partitur åt folket!

Har ni notläsare någon gång provat att lyssna på en klassisk symfoni samtidigt som ni läser dess partitur. Det fascinerande resultatet av detta är att man faktiskt upptäcker nya detaljer i musiken ju mer man läser.

Att läsa noter följer egentligen en underbar logik och det går att lära sig hur man gör oavsett ålder.

Riktigt gammal musik för omväxlings skull

Idag blir det ingen ny musik, då jag just råkade höra soundtracket från 1939 års långfilm Gone With The Wind (Borta med vinden). Max Steiner komponerade musiken som enligt mig är helt fantastiskt bra, och det är helt klart värt att se klassikern bara för musikens skull.

Filmmusiken var väldigt viktig på den tiden då det inte fanns möjligheter att skapa de ljudeffekter vi är vana vid idag, så den utformades på annorlunda sätt för att åstadkomma instrumentala sådana.

Supershuffle i iTouch inte dåligt alls

Vad gör man när man inte kan bestämma sig för vilken musikgenre man vill utsätta sina öron för? Naturligtvis kör man en supershuffle, och låter musikspelarens alla låtar spelas i random ordning!

Risken när man gör detta är att man kommer över en bra låt man kanske inte hört på länge. De man inte vill höra är det bara att hoppa över. Har själv supershufflat ganska mycket i sommar.

Musiken en fara för trafiken

Jag satt och övningskörde här om dagen och fick idén att lyssna på soundtracket till den irländska filmen Once i bilens CD-spelare. Denna idé kunde ha kostat flera människor livet, då jag insåg efter ett par låtar att jag tappat koncentrationen i alla moment i körningen förutom möjligen att hålla sig kvar på vägen.

Bra musik är väldigt fängslande och man vill gärna bryta ner den och utforska dess beståndsdelar. Gör inte detta när du kör, är du snäll.

Herr Al Fakir känns bäst i Swedish Pop Music 2009

Vid det svenska ordförandeskapet i EU och i samband med kulturkonventet i Göteborg för någon vecka sedan, delades det ut en skiva titulerad Swedish Pop Music 2009. Min entusiasm inför att lyssna på vad pop-Sverige lyckats åstadkomma under 2009 var betydligt större än den glädje jag kände efter att ha lyssnat igenom den.

Tyckte de flesta av låtarna kändes, om inte mystiskt sammansatta, lite trista (om inte både och). Salem Al Fakirs låt Astronaut var den som imponerade mest på mig, och egentligen den enda som faktiskt imponerade.

Cubase - att få saker och ting att fungera

Jag har spenderat en alldeles för stor del av min tid i livet åt att försöka få olika sorters mjukvara att samarbeta med mig. Som jag har bråkat med fotoredigeringsprogram, videoskaparprogram, och inte minst - musikskaparprogram.

En bekant till mig har just bett mig försöka installera plugins till Midi Sequencer-baserade Cubase, ungefär det enda program jag fortfarande inte överlistat. Vi får se hur det blir med den saken.

Mer John Williams, tack!

Har precis varit och sett Harry Potter och halvblodsprinsen på bio, och imponerades över filmmusiken, men var samtidigt inte helt nöjd. John Williams skrev ett större antal teman för de första Harry Potter-filmerna och det enda nu återkommande var det så kallade "Hedwig's theme" alldeles i början.

Jag känner att det var lite för mycket ny musik och lite för lite av de klassiska bitarna. Hoppas på återkommande Williams-kompositioner i de sista filmerna.