Har jag förstått det rätt är det tydligen bög-stämpel på män som gillar Barbra Streisand. Har själv inte hört mycket med henne men råkade höra en låt här om dagen på radio i vilken jag upptäckte väldigt vackra klanger (och jag har aldrig ens fantiserat om att kyssa en man). Hm, det känns som det finns alldeles för många principer bland oss människor när det gäller artister. Själva musiken får inte tillräckligt med fokus.
"Papa, can you hear me" är inte pinfärsk, ny musik, men det struntar jag i idag. Streisand förlorade sin pappa när hon var barn och sången är till honom. Jag reagerar starkt på skiftningar i låtens dynamik - ett väldigt välgjort arrangemang.
Läs även andra bloggares åsikter om barbra streisand, bög, skönhet, papa can you hear me, radio, ny musik, dynamik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar